Hårt och Mjukt
Upplagd av Pelle Bohm
Medlemsskap krävs
För att se våra uppgifter krävs ett medlemsskap (se våra exempel nedanför). Registrera dig redan nu för att ta del av Terminsplaneringen, Uppgiftsbanken samt Övrigt stöd:
Om du redan är medlem kan du logga in för att få direkt tillgång till våra tjänster.
Nedanstående sex uppgifter är utvalda exempel som är tillgängliga för alla:
Se dem direkt genom att klicka på respektive titel, eller testa att söka och bläddra efter dem nedanför.
Dokument
Media
Undervisningsstöd: Hårt och Mjukt
Förmågor att utveckla
- Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker
- Välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets – och miljöaspekter
- Analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp
Centralt innehåll i årskurs 4-6
- Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
- Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
- Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
I detta arbetsområde kan en modell vara att ge eleverna 10 eller 12 veckor där de kan röra sig fritt mellan textilslöjden och trä- och metallslöjden.
Det behöver nödvändigtvis inte betyda att man måste vara halva tiden på båda slöjdarterna utan man tar tid där man behöver den bäst. Huvudsaken är att man är klar inom utsatt tid.
Jag vill i uppgiften värdesätta den röda tråden, kopplingen mellan föremålen eller den fyndiga tanken om man så vill. Jag vill få eleven att tänka längre och ännu kreativare än vad som gjorts innan.
När en elev ska koppla ihop de båda föremålen så ligger det nära till hands att många tänker t.ex. ”Fotboll och fotbollssko ” eller kanske ”I-phone och I-phonefodral”.
Dessa kopplingar är rätt så givna och kräver inte så mycket kreativitet från eleven.
Jag vill utmana eleverna till att tänka fyndigare än så.
En bättre koppling skulle istället kunna vara:
Fotbollssko och röda/gula kort (här tänker eleven förbi den ”givna” fotbollen.)
I-phone och ett äpple (I-phone och företaget Apple)
Hjärta och en nyckel (nyckeln till ditt hjärta) o.s.v.
Annan kreativitet som kan prioriteras vid bedömning kan vara att eleven är ensam om just sin idé. Ibland har fler elever samma idé och det ligger nära till hands att tro att de sneglat på varandra under planeringen.
Ge dem tipset att titta/fråga runt om vad kompisarna tänker göra så att de helst får vara unika med sin koppling mellan föremålen.
Det handlar ju lite om entreprenörskap och vem vill ta efter någon annans idé?
Vidare i kunskapskravet där det gäller att utveckla idéer är det också lika viktigt hur man framställer sin idé i föremålen. Inte bara att idén är fyndig i sig själv. Ett löv t.ex. kan ju tillverkas textilt i en mängd olika tekniker,i träfanér, tunn plåt eller varför inte böja lite bonoplex med en varmluftspistol. Värdera elevens idérikedom!
Bestäm att eleverna får första lektionen till att enbart planera så har ni lärare sedan en vecka på er att ta fram lämpligt grundmaterial till varje elev. Då kan alla börja samtidigt vid lektion två och ni kanske slipper köerna som annars bildas när du ska ta fram material under pågående lektion.
Erfarenheten har också visat att det är viktigt att begränsa storleken på elevens föremål. De vill gärna skapa stort!